Mikael Heilmann är innovationsledare på Gnosjö Automatsvarvning med uppdraget att framtidssäkra företagets verksamhet.
Uppfinner vägen framåt
Med en klocka som går tio år före talar han varmt om industrins roll i samhället. Sedan 2017 har Mikael Heilmann haft rollen som innovationsledare på Gnosjö Automatsvarvning. Men enligt honom själv har det kreativa framtidsperspektivet funnits i företagets dna i decennier.
– Jag upptäckte ganska snabbt att det finns en inneboende nyfikenhet i det här företaget som hela tiden har hjälpt Gnosjö Automatsvarvning framåt och fått företaget att klara sig bra genom alla förändringar, ända sedan 1970-talet.
Förutom att de haft modet att satsa och våga göra nya saker kunde jag se att ägarna alltid jobbat väldigt hållbart rent ekonomiskt också – ofta omedvetet. Återinvesterat i verksamheten, gett personalen extralöner när det gått extra bra och erbjudit förmåner med allt från lånelastbil och låneverktyg till massage och kiropraktik.
Och det perspektivet har även funnits parallellt med tekniska innovationer. Vi tar gärna bort monotona arbetsuppgifter, men aldrig personerna. Med andra ord, kan vi automatisera moment som är slitsamma för människor så ser vi till att ge den personen nya uppgifter snarare än att göra oss av med folk. Så har det här företaget alltid jobbat.
Människa, teknik och affärer
– Som innovationsledare är det mitt uppdrag att framtidssäkra företagets verksamhet. Med en såpass bred målbild har jag ringat in några huvudområden att fokusera på. Dels det humanistiska där det handlar om både människorna vi har idag men också de vi vill ha imorgon och i övermorgon. Dels ren teknik; vad säger dagens tekniska utveckling om framtiden? Och samtidigt håller jag ett öga på själva affärsmodellen. Hur definierar vi den? Är den rätt? Ska vi ta fram alternativa modeller?
Det handlar om att, med här-och-nu-kunskapen, kunna bortse från här-och-nu för att se vad innovationen ska leda till.
Projekt lägger grunden för framtiden
– Det finns undersökningar som säger att vi kommer att sakna 30 procent av vår arbetskraft år 2030. Det betyder att den som vill vara en stark spelare på marknaden då, och vara en attraktiv arbetsgivare, behöver börja jobba med det redan idag. Det är en central del av planen som vi har jobbat fram och följer.
Hittills har det mynnat ut i en mängd innovationsprojekt som på olika sätt ska hjälpa oss framåt och inte minst uppdatera allmänhetens bild av industrin. Av alla som lever utanför industrin i Sverige är det extremt få som verkligen förstår vad vi gör och kan göra i det här landet.
Med projekt som Brave New Business och Dreamjobber (se nästa uppslag, reds. anm.) vill vi skapa intresse, förståelse och inte minst attraktionskraft kring den moderna industrin i Sverige. Ta skolorna som exempel. På gymnasiet här i Gnosjö är det runt åtta procent av eleverna som väljer industri- och teknikprogram medan resten läser samhäll eller natur. Anledningen är ofta en felaktig bild av industrijobb som enkla och smutsiga, en bild som kanske var mer sann för 20–30 år sedan. Men idag behöver du oftast en teknisk grundutbildning tillsammans med rätt avancerade grundkunskaper för att ens komma i närheten av de här yrkena.
Därför jobbar vi med regionen, en rad organisationer, kommunen, skolor och lärare i olika projekt för att skapa en samsyn på industrin som en del av samhället.
Ett ekonomiskt kretslopp
– Just när det gäller industrins roll i Sverige blir det extra viktigt att göra det som skapar förståelse och sprider kunskap. För vi kan hålla oss själva relevanta och välmående genom framtidssäkring och egen teknisk utveckling, men vi måste uppfattas som relevanta utifrån också för att fortsätta ha en plats och fortsätta få nytt, kompetent folk till oss. Om vi ser på regionen där vi jobbar så står industrin för över 60 procent av arbetstillfällena. Med andra ord en betydande del av pengarna som sätts i omlopp i regionen, och inte minst skatteintäkter, som i sin tur möjliggör framtidens infrastruktur och kan bibehålla den välfärd som hittills gjort oss till ett av världens innovationsrikaste länder