en 
sv 
– Vad är det egentligen att vara CO2-neutral? Om vi ser till vår produktion är vi CO2-neutrala. Men det är ju en isolerad del av något mycket större. Det har ju byggts ett vindkraftverk som producerar elen vi använder, som tar upp en ganska stor yta där det kunde stått skog i stället. Dessutom påverkar vindkraftverket djur, natur och människor i närheten. Hur hållbart är det egentligen?
Jens Ringborgs engagemang i hållbarhet och miljö går inte att ta miste på. Som renhetsansvarig på Gnosjö Automatsvarvning ansvarar han bland annat för tvätt och renhetsanalys av de detaljer man själva svarvar och det man tvättar åt andra företag. Som en del av ägarfamiljen har han funderat mycket på hur de själva arbetar med hållbarhet och hur frågan debatteras i samhället.
– Jag var på en konferens för en tid sedan där man slängde sig med termer hit och förkortningar dit, men där det mesta kokade ned till att man kunde betala sig fri från flyg-och bilresor genom att klimatkompensera.
Att klimatkompensera eller klimatfinansiera innebär enkelt sammanfattat att man som företag betalar för sina utsläpp av växthusgaser. Pengarna går sedan som stöd till utvecklingsländer med sämre förutsättningar än till exempel Sverige att utvecklas hållbart.
– Tanken är god och det finns mycket bra med klimatkompensation, men det måste motsvaras med verkligt miljöarbete i den egna industrin. Jag tycker det är för enkelt för företag i dag att kunna säga att de är koldioxidneutrala. För mig räcker det inte med att köpa koldioxidkrediter, mäta utsläpp eller ha strategier för att bli bättre. Det måste till mer action.
Enligt Europaparlamentet är koldioxidneutralitet ”…att det finns balans mellan utsläppen av koldioxid och absorbering av koldioxid från atmosfären till koldioxidsänkor. För att uppnå nettoutsläpp som är noll måste de globala utsläppen av växthusgaser vägas upp av att motsvarande mängd kol binds upp.” För att väga upp utsläppen krävs koldioxidsänkor som tar upp mer koldioxid än de släpper ut – som till exempel skogar. Det är precis vad Jens och Gnosjö Automatsvarvning vill bidra till.
– Självklart ska vi fortsätta att producera vår el med solpanelerna på taket och vindkraftverken vi är delägare i, men nu undersöker vi möjligheterna att köpa skog. Kanske uppåt 100 hektar med syfte att skötas för att gynna biologisk mångfald och ta upp CO2.
Jens menar att den egna skogen dels är ett sätt att säkerställa en egen koldioxidsänka, dels ett sätt att bidra till den viktiga biologiska mångfalden genom att inte se på den som en produktionsskog som ska avverkas. Han ser också gärna samarbeten med såväl grund- och gymnasieskolor som högskolor och universitet. De små barnen få en skolskog att lära av och leka i, de äldre studenterna att studera hur man kan arbeta med hållbarhet och biologisk mångfald.
– Vi hade också gärna sett att en organisation som Naturskyddsföreningen kanske ville ha fem hektar våtmark i skogen till något av sina projekt. En annan tanke är att erbjuda kunderna att köpa andelar i vår CO2-sänka som en del i avtalet med oss. Om fler industrier börjar tänka så här får kanske de stora skogsbolagen ett större värde i skogen av att ha den stående i stället för att såga ner den, skrattar Jens.
Jens avslutar samtalet med att ge en känga åt hållbarhetsrapporter. Ja även den du just läser. Varför görs en hållbarhetsrapport? För att vinna konkurrensfördelar, uppfylla lagkrav, få fortsätta med det man gör, slå sig själv för bröstet eller faktiskt hjälpa kunder att välja rätt och på så sätt verkligen bidra till de globala målen för att vända utvecklingen.
– Vi vill vara en del av förändringen till det bättre. Därför investerar vi både mycket pengar och tid och tänker långsiktigt. Idén med skogen har ju ett perspektiv på långt över 100 år. Jag tror att både samhälle och näringsliv måste börja tänka nytt och större för att vi ska lyckas uppnå nationella och globala mål.
Nyheter