en 
sv 
Innan jul skrev jag ett inlägg med tre punkter om vad jag tycker man ska göra för att utveckla svensk industri. Jag tror aldrig jag fått så många gillande och kommentarer! Därför satte jag mig och utvecklade tankarna något – den tankemödan kan du ta del av här.
Jag fick för en tid sedan frågan av en kollega vilka tre faktorer jag tror är viktiga för att en mindre svensk, tillverkande industri ska kunna fortsätta att utvecklas och vara en relevant underleverantör till bland annat global fordonsindustri. Hur vi ska kunna vara konkurrenskraftiga i konkurrens med leverantörer i Asien? Speciellt i volatila tider likt de vi haft de senaste åren.
Kollegan var tydlig med att jag inte fick komma dragandes med hög kvalitet, säkra leveranser, nöjda medarbetare eller andra hygienfaktorer. Jag svarade något om hållbarhet och långsiktiga spelregler i hållbarhetsfrågan från vår regering (något jag själv krävde av Ebba Busch i debattartikel i Aftonbladet 2022-11-03). Men jag var inte helt nöjd med mitt svar. Frågan gnagde i mig. Efter en tid formulerade jag tre korta svar och la ut i min kanal på LinkedIn. Responsen vara omedelbar. Hundratals tummar upp, många kommentarer samt kunder och kollegor som hörde av sig.
Det jag svarade var självklart. Som taget ur vilken företagsekonomisk lärobok som helst:
• Våga växa med din kund. Ser du att de växer och gör bra affärer, så var inte rädd för att ta investeringar i din egen maskin- och verktygspark för att kunna växa med dem. Måste de be dig om det, kan det redan vara för sent.
• Våga satsa och investera i dåliga tider. Självklart ska du ha en viss likviditet, men tror du på din verksamhet måste du våga vara framtung. När det vänder uppåt ska du vara bättre rustad än vad du var när det vände neråt.
• Våga anställa kompetens. Jo jag vet att jag skrivit mycket om kompetensbrist för industrin, men ibland upplever jag en rädsla för att anställa människor med ny, vassare och bättre kompentens än vad du själv har. Industrin måste våga släppa in unga rebeller och ”bråkmakare” som tänker nytt. Om de vänder upp och ner på för mycket, får du väl göra dig av med dem.
Och, vill jag lägga till nu: Satsa på innovation och marknadsföring.
Jag har funderat över vad det var som fick så många att reagera, när svaren var självklara. Tyvärr tror jag att det beror på en diskrepans mellan teori och praktik, mellan attityd och beteende. Vi säger en sak, men gör en annan. Därför har jag lovat mig själv att alltid ställa följande frågor:
• Har jag, utifrån min likviditet, tagit de investeringar jag behöver för att kunna tillgodose mina befintliga kunders eventuellt växande behov och vara rimligt förberedd för nya kunders krav och önskemål? Om inte, gör det snabbt. Även om inte alla dina konkurrenter gjort det, finns det många som kommer att vara snabbare än vad du är att göra det.
• Har jag skrivit platsannonsen eller gett en medarbetarprofil till rekryteringsbyrån som beskriver den människa och kompetens jag verkligen behöver för att på lång sikt hjälpa företaget att ta nästa steg? Eller blir det en anställning som känns trygg för tillfället, men inte utmanar det du gör idag? Gör du inte det första kommer ett annat företag ta nästa steg med hen du var för feg/kortsiktig för att anställa.
• Har jag investerat 10 eller åtminstone 5 procent av min omsättning på innovation? Och då menar jag inte utveckling av befintliga produkter eller tjänster. Det är inte innovation. Med dagens snabba utveckling kan du vara säker på att det inte kommer att räcka med investeringar i det du gör idag. Du måste satsa pengar på vad du kanske kommer att göra.
• Har jag lagt de där 7–12 procenten av omsättningen på marknadsföring man alltid lärt sig att man ska göra? Det behöver inte vara annonser eller annan klassisk reklam, utan kan vara något helt annat. Men även som underleverantör måste du synas för att vara relevant och intressant.
Vågar vi industrialister svara ja på dessa frågor och dessutom visa omvärlden att svensk industri driver hållbarhetsfrågorna med konsekvens och stringens, med eller utan tydliga regelverk från regeringen, så är jag övertygad om att Sverige kommer fortsätta vara en industrination att räkna med.
Men vågar vi?
~ Industrihälsningar från Linda.
Jag heter Linda Fransson och är vd på tillverkningsindustrin Gnosjö Automatsvarvning. Ibland delar jag med mig av mina tankar om industrin här på Brave New Business.